Ձայնակցում ենք «Ալիք» Օրաթերթին
«Ալիք» օրաթերթը ցաւով է ակնարկում Մամուլի ցուցահանդէսին չմասնակցելու պատճառների մասին
«Իրանահայեր Լրատու Ցանց»
Մեր աւագ պաշտօնակից «Ալիք» օրաթերթն իր այսօրւայ (նոյեմբեր 18-ի) համարի առաջին էջում տպագրւած «Դիտանկիւն» սիւնակում ակնարկել է մի այնպիսի խնդրի, որը վշտացնում է իւրաքանչիւր Հայի, ու մանաւանդ իրանահայի:
«Ալիք» օրաթերթը ցաւով է ակնարկում Մամուլի ցուցահանդէսին չմասնակցելու պատճառների մասին: Թէ դա ի՞նչ ուղղութիւն է, որ արդէն երրորդ տարւայ համար գործադրւելով, անյարմար կացութիւն է ստեղծում ահա շուրջ 80 տարիներ անցեալ ունեցող «Ալիք»-ի համար, դեռ պարզ չի:
Անկախ իր փայլուն անցեալից, «Ալիք»-ը Մամուլի փառատօնի առաջին տարւանից մասնակցել է այդ ցուցահանդէսին ու իր կեցւածքով ու վերաբերմունքով միշտ գնահատանքի է արժանացել այցելուների եւ պետական պաշտօնատարների կողմից: «Ալիք»-ի տաղաւարը 8-րդ փառատօնում ընտրւել է որպէս օրինակելի տաղաւար եւ ստացել է համապատասխան գնահատագիրը:
Թէեւ հնարաւոր չի այս սեղմ տողերով ակնարկել «Ալիք»-ի դերակատարութեանը Իրանեան հայրենիքի անկախութիւնն ու հողային ամբողջականութիւնը պաշտպանելու եւ բազմակողմանի վերելքներն արտացոլելու հարցում, բայց բաւարարւում ենք կարեւորութեամբ նշելու այն, որ Իսլամական Յեղափոխութեան նախօրեակին կրելով նիւթական չափազանց ծանր կորուստ, երկրի միւս յանձնառու մամուլի նման 62 օր չհրատարակւեց, բողոքելու համար նախկին վարչակարգի միջոցով բանեցւող մամուլի գրաքննութեան դէմ:
«Ալիք»-ն այն օրերին պաշտպանելու համար իր Մուսուլման հայրենակիցների մամուլի եւ խօսքի ազատութիւնը, կանգնեց պարսկատառ միւս յանձնառու մամուլի կողքին, ու յանձնառութեամբ կատարեց իր քաղաքացիական պարտականութիւնն իր հայրենիքի ու ժողովրդի նկատմամբ:
Այդ բոլորը նկատի ունենալով, ոչինչ չի կարող արդարացնի իր դէմ կիրառւած այսօրւայ անյարմար ընթացքը:
ԽՄԲԱԳՐՈՒԹԻՒՆ







Պատգամներ (23 posted):
Mer khorhrdarani badgamavor baron Vartanianits yeves khntroomenk verahasoo linel ays khndri ngadmam.
togh bolore, te azgayin ishkhanootyune yev te voch ishkhanagannere lav gidagsen te yete menk mejk mejki chdank, voch vok mer ognootyane chi galoo. menk inkneres mer nerkin khntirnere ge lootsenk, jamanakin, bayts hima bidi bashdbanvenk. hooysov bolor goghmere sa gidagsen, yev megi djvarootyunits oorakh chinen, vore garogh vaghe da badahel hents irents hamar.
Im hamar dhad zarmanali e ayn vor Alik-e zer gordzagotsnerits yergoosin shad viravoragan gerbov heratsrel e ashkhadankits oo angordzootyan e madnel hents nor darva semin, dook inchbes e vor norits dzaynagtsoom ek nranc.
Amenaviravoragan ardahaydootyoonnern en sheporoom nrants masin amen degh, dzer gordzagitsnerin amenasdor mijotsnerov vargabegoom en, bayts noruts dook hovanavoroom ek Alikj-in. Inch gaghdnik ga sra mej.
I miji aylots yes mer endaniki hed miasin shnorhavoroom enk bolorid, manavand ayn yergoo angordzatsatz lragroghneri nor darin oo soorp znoonde. Dranov handerz vor gidem Alik-i giraradz skhal oo anjamanag voroshoomi hedevankov, ed kheghjere yerevi nor dari el chehishen. Asdvadz irents hed oo amot mez vor mer oojerin bahel chenk garogh oo mer zerkov nrants gtzoom enk ayl hosanki mej. Yes hamizvac em vor asdvadz gani ayn inch bedk e.
Dashnagtsagane minchev ir mahe dashnagtsagan e mnoom. Jishd evor site Dashnagtsagan gaghaparakhosootyoonn e karozoom, bayts nayev hasganoom e ganonagragan gedere. Yete bardzragooyn marmine (jishd gam skhal) voroshoom e dalis yentargvoom en nayev bolor nrank voronk aysbisi hagoomner oonen. Baragan nooynn e mer nakhgin yergoo gordzagitsneri debkoom. Nrank el teyev dajanootyamb heratsvetsin Alik-i endanikits, bayts chen garogh Dashnagtsagan chlinen, oo amen debkoom ge bashdbanen irents goosagysootyan organn oo dr sgzboonknere. Ayl ban e skhal mardgants skhal degher nesdetsnele.
Ayo noynisg Anharmar vargabegoomnerov Alikits heratsvatsnern el chen garogh chebashdbanel hents nooyn Alikin.
Inch el vor lini nrants (ayd yergoosi) ngadmamb aydkan dajan mijotsneri dimele bavagan er vor nrank minchev gyank oonenayin voch Aliki anoone ge dayin oo voch el gano- manon gejanachein. Im gardzikov nrank mi goghmits te zoh en inch vor khagheri yev te herosnar. Gecce ayd yergoose. Yes angeghzoren asem chei garogh aydbisin linel vor srank en.
dook gardzoom ek hima el nman mardik ge jarven te gan oo miayn nrants dzeven en hanoom?
Garogh ek asel te ovker en merorya Garegin Njdehnere?. Nbadak ho choonek asel te N....A....-@, T..H...-@, J...M...@, Gootsw el Saron??? gam el M....ghe? srantsits vorn e nmanoom Garegin Njdehin?
Hima yes chgidem drantsits vorn e skjalvom?. sagayn vsdah em vr mardgants sbaseliknere deghin e.
Chgitem ayd hartse oom ek ooghel. Yete gaykejin ek ooghel bidi asem vor Alikin knnadadele gadarvel e miayn aycelooneri mijotsov oo badgami zevov. Ayd masin iharge irenk badaskhanadoonere bidi badaskhanen. Bayts ngadi oonenalov knnadadootyan zeve bidi asem vor amenajisghd oo deghin dzaynagtsootyoone hents shinich knnadadootyoonn e.
Aysinken zer garzikov khaghi hamar en ays negh oo dejvar oreroom angorzootyan madnel? Yete atdbes e da shad anmardgayin kagh e, vorov badejvoom en nayev badejvoghneri endaniknere. Yes chem havadoom ayd. sa badejeloo amenadajhan oo anmardgayin dzeven e yev bidi asel shad amot irents
Գրանցէք ձեր պատգամը